Praktisk handbok om konkurs

Under januari 2019 lanseras den femte boken i skriftserien, som är ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik. Boken heter Vad händer i konkurs? Praktisk genomgång av konkursärendets olika skeenden. Hans Ödén på Ackordscentralen är en av författarna.

Hans har tillsammans med Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf skrivit boken som har tre fokusområden - förvaltaren, borgenären och Tillsynsmyndigheten.

Praktisk handbok från början till slut
– Syftet med boken är att få kunskap om hur en konkurs går till, från början till slut. Det finns ingen liknande bok på marknaden, säger Hans Ödén.

– Vi har försökt skriva en lättbegriplig handbok med hänvisningar till lagtext, och det kommer att finnas en lagtextbilaga i boken. Däremot har vi undvikit att påtala brister och saker som borde förändras, det är en helt annan bok.

Bokens målgrupp är de som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med konkurser, som fordringsägare och andra intressenter. Det kan handla om icke-professionella borgenärer, banktjänstemän och nyanställda på en förvaltarbyrå, men boken kan även vara användbar som studentlitteratur. Fredrik och Nils-Bertil känner varandra sedan tidigare och har skrivit en bok om skuldsanering tillsammans, men för Hans är samarbetet nytt.

– Fredrik känner jag professionellt sedan hans arbete som chef för TSM. Nils-Bertil har jag däremot inte haft kontakt med yrkesmässigt även om jag vetat vem han är, säger Hans.

Hoppas på ökad kommunikation mellan borgenär och förvaltare
Förhoppningen med boken är att den ska säljas och att folk ska läsa den, framför allt de som inte har någon aning och vad en konkurs är för något. Hans hoppas även att borgenärer ska få upp ögonen för att de kan göra mer än att bara anmäla vilken fordran man har.

– Jag upplever ofta att borgenärer är ganska oengagerade och att de inte ställer så höga krav på förvaltaren som de skulle kunna göra. Så kanske kan borgenärer med hjälp av boken för upp ögonen för att de kan arbeta på ett lite annorlunda sätt, menar Hans.

– Utgången blir bättre med ett större samarbete. Man jobbar ju för hela borgenärskollektivet och för att det ska bli ett så bra utfall som möjligt. Det kräver ett bra samarbete med både borgenär och gäldenär.

Om författarna
Hans Ödén är jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör och likvidator på Ackordscentralen. Hans har tidigare skrivit kommentarer till 8 kapitlet i konkurslagen för rättsdatabasen Karnov.

Nils-Bertil Morgell var tidigare verksjurist på Skatteverket, och har medverkat vid utarbetande av handböcker och handledningar utgivna av Skatteverket. 2016 gav han tillsammans med Ylva Larsson ut boken Skatteverket som borgenär i Ackordscentralens skriftserie. Har även skrivit Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Fredrik Benndorf.

Fredrik Benndorf var tidigare chef för Tillsynsmyndigheten i Stockholm och har även varit rådman vid Gotlands tingsrätt. Har skrivit boken Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Nils-Bertil Morgell.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Konkursen som utlöste en världsomfattande finanskris

Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?

Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina låntagare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvärdiga låntagare.

Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skulderna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus övergick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.

Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intresserad. Och plötsligt frös hela världsekonomin till is.

Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riksbanken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styrräntan. Den sammanlagda bedömningen är att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan.

– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra storstäder. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efterfrågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick problem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.

Anette Norling

Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Mikael Kubu skriver för Blendow Lexnova

Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu skrev maj månads expertkommentar i ämnet insolvensrätt. Till sin hjälp har han haft Erik Wendel, jurist, konkursförvaltare och rekonstruktör på Ackordscentralen.

Artikeln berör regelverket kring betryggande säkerhet för fullgörandet av ett offentligt ackord. I samband med ett offentligt ackord enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) kan det ibland ifrågasättas om rekonstruktionsbolaget har förmåga att fullgöra sina åtaganden enligt det offentliga ackordet och betala ackordslikviden. Mikael Kubu och Erik Wendel redovisar hur regelsystemet fungerar och de överväganden som kan vara relevanta vid rättens prövning.

Artikeln delas upp i avsnitten Ramen för rättens prövning, Närmare om rättens prövning av rekvisitet betryggande säkerhet för ackordets fullgörande och Om förmågan att betala ackordslikviden. Författarna redogör detaljerat under respektive avsnitt och hänvisar till såväl lagparagrafer som relevant litteratur och ett verkligt fall.

Blendow Lexnova är en juridisk nyhetsbyrå som startades 2006. De levererar nyheter till jurister och beslutsfattare i såväl privat som offentlig sektor. Redaktionen består av journalistiskt utbildade jurister och till sin hjälp har de även juridiska experter som analyserar och kommenterar rättsfall, lagstiftning och problemställningar.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2018

Tuff framtid för fastigheter och handel

Cecilia Hermansson, före detta chefekonom på Swedbank, höll under Ackordscentralens årliga höstmingel ett anförande om svensk ekonomi, dess utsikter och framtida kriser. Enligt henne är det inte främst bankerna som kommer råka illa ut vid nästa kris.
– Handeln, fastighetsbolagen och bostadsutvecklarna är de branscher som kommer få problem, säger Cecilia.

Svensk ekonomi är fortsatt god. Industrin generellt sett går väldigt bra, och det märks framför allt på exporten. Arbetslösheten är nere på låga nivåer och vi befinner oss precis intill toppen av en högkonjunktur. De offentliga finanserna är starka och vi har en låg statsskuld. Ändå är Cecilia Hermansson orolig för framtiden, och riktar kritik mot regeringen.

– Regeringen för en alldeles för expansiv ekonomisk politik vilket gör det svårt att klara nästa nedgång, säger Cecilia. Dessutom gör man så otroligt lite när det gäller arbets- och bostadsmarknaderna. Där skulle jag vilja se många reformer. Men eftersom vi har det parlamentariska läget som vi har kommer det inte att hända.

Räntorna stiger i slitet av 2018
De låga räntorna kommer antagligen att stiga i slutet av nästa år, spår Cecilia. Riksbanken tittar mycket på vad som händer i Europa och hur ECB agerar. Om kronan blir för stark kommer inflationen att sjunka. Då kan det ta längre tid att höja styrräntan.

– Därför har vi i praktiken inte en egen och oberoende centralbank, givet inflationsmålet har vi egentligen redan euron, säger Cecilia Hermansson.

– Bostadsmarknaden innebär också en risk som gör att de inte kan höja styrräntan så mycket som de skulle vilja göra. Höjer Riksbanken räntan för mycket kommer det dessutom att påverka handeln, som även har andra typer av strukturella problem.

Cecilia tror att bankerna kommer klara nästa kris ganska bra. Hon tror inte att fastighetspriserna kommer sjunka så mycket som vissa förutspår eftersom vi inte har förbyggt oss. På senare tid har det byggts mycket till ett visst segment av lite rikare människor. Just där kommer inte alla bostadsutvecklare att klara sig. Så hon tror att fastighetsbolag och bostadsutvecklare kan få problem framöver, liksom handeln. Detaljhandeln pressas i dagsläget hårt av online-handeln. Vi står inför en gigantisk strukturomvandling och flera stora internationella e-handelsjättar kommer att pressa den butikshandel som finns ytterligare.

När det gäller bostadsmarknaden har Cecilia flera förslag på åtgärder.

– Jag tror att vi behöver bygga enklare bostäder. Och vi måste avreglera hyresmarknaden för att på sikt få en välfungerande hyresmarknad. Dessutom går det inte att ha både ränteavdrag och ingen fastighetsskatt. När fastighetsskatten togs bort borde ränteavdragen ha förändrats samtidigt eftersom de hör ihop. Man skulle även kunna ta ned reavinstskatten lite.

Konkurserna kan öka
Hon tror även att konkurserna kan komma att öka framöver.

– Men man kan alltid resonera om hur mycket. Om det ser fortsatt hyfsat ut utomlands tror jag att vi har en bra konjunkturutveckling de närmaste 2–3 åren. Om vi inför amorteringskrav, och gör väldigt stora förändringar samtidigt, kan vi få en större husprisnedgång, och då skulle vi få en konsumtionsdriven konjunkturnedgång.

Efter krisen på 90-talet infördes det ett överskottsmål i Sverige, för att ta hänsyn till kommande generationer. Men vid en utvärdering ser man att dessa mål inte alls har nåtts.

– Vid nästa lågkonjunktur kommer vi inte ha så goda möjligheter att stimulera ekonomin med hjälp av statsfinanserna om överskottsmålet ska nås, säger Cecilia Hermansson. Och dessutom finns det inte så goda möjligheter att få fart på ekonomin med räntesänkningar, för ränteläget kommer vara ovanligt lågt i utgångsläget.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Trevlig träffpunkt med spännande innehåll

– Jag är övertygad att det kommer att hända mycket inom området nya finansieringsformer, men det är också en utmaning för regelverken att hänga med, säger Peter Lindblad, ordförande för Stiftelsen Ackordscentralen. I år anordnas eventet för tredje gången.

Är dagen här för att stanna?
- Vår ambition är att detta är ett återkommande event. Nu har dagen börjat etablera sig, och många som besökt dagen tidigare kommer gärna igen. Det gäller att hitta intresseväckande teman, det är ju en förutsättning för att locka hit besökare, och det tycker vi att vi har lyckats med. Besökarna har tyckt att det har varit en bra träffpunkt, och att det har varit intressanta ämnen och föreläsare. Vi väljer teman med en tydlig koppling till Ackordscentralens verksamhet men som också kan locka en bred publik.

Hur gick resonemanget när ni anordnade eventet första gången?
- Vi saknade en träffpunkt som inte var av akademisk karaktär. Ett sådant här event är ett bra sätt att befästa Ackordscentralens position som en ledande aktör inom obeståndsområdet, och det ligger i linje med Stiftelsen Ackordscentralens stadgar. Vi ska bland annat främja forskning och utbildning i frågor med anknytning till vår verksamhet.

Vad tänker du om årets tema?
- Det är ett högaktuellt ämne som fortfarande är i sin linda. Det handlar om nya sätt att sammanföra kreditgivare och kredittagare utan mellanhänder. Temat stimulerar också tankar kring vad det finns för tänkbara utvecklingslinjer framöver. Idag finns det ju tekniska möjligheter på ett helt annat sätt än tidigare.

Hur ser du på utvecklingen av de nya finansieringsformerna?
- Jag tycker att det är spännande och intressant. Kombinationen av möjligheter att hantera stora datamängder mycket snabbt och möjligheten att bygga avancerade analysmodeller, är det som jag tror har drivit på utvecklingen. Jag är övertygad om att det kommer att hända ännu mer på det här området.

Dagens tekniska möjligheter spelar självklart in, man får inte underskatta kraften i den tekniska utvecklingen. Det finns också fördelar som snabbhet och lägre kostnader. De som lyckas få till sina modeller kan erbjuda sina kunder bättre avkastning än andra. Idag är den låga avkastningen på konventionellt sparande en drivkraft att söka nya avkastningsmöjligheter. Det kan naturligtvis också leda till problem när mellanhänderna försvinner. Det är en utmaning för regelverken, att se till så att folk inte blir lurade.

Vad tror du om storbankernas roll i framtiden?
- Jag tror att de kommer att finnas kvar men att de tvingas anpassa sig till nya förhållanden, precis som de har gjort under hela sin livstid. De kommer säkert att anamma en del av de nya teknikerna själva. Kanske kommer antalet bankkontor att bli ännu färre och kanske kommer bankkontoren att syssla med andra saker än tidigare. Men det är en utveckling som man sett sedan många år tillbaka. Det nya är att uppgifter som hittills ansetts kräva specialistkompetens nu kan automatiseras med framgång.

Vad ser du själv mest fram emot med dagen?
- Jag ser fram emot alla intressanta föredrag och föreläsare. Att lyssna till ett spännande innehåll som man i efterhand kommer ihåg som stimulerande och tankeväckande. Något som kanske är lite utanför det man dagligen sysslar med. Jag hoppas också att det blir en trevlig träffpunkt som leder till bra utbyte mellan deltagarna.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018

Omvärlden styr det svenska mjölkpriset

På bara fem år har antalet mjölkbönder i Sverige minskat från ungefär 5 000 till 4 000. Bönderna klagar på dålig ersättning, och 18 % tror att de kommer sluta med mjölkproduktion inom 3 år. Många pekar ut Arla som boven i dramat.

Svenska mjölkbönder är en av de produktionsgrenar inom lantbruket som har haft det tufft lönsamhetsmässigt. Faktum är att avräkningspriset på mjölk ligger lägre idag (omräknat till 2016 års prisnivå) än det gjorde i början av 1940-talet, enligt statistik från Jordbruksverket. Det pratas om mjölkkris, med konsekvent minskat antal mjölkbönder. Arla innehar 50 % av den svenska mjölkmarknaden så det är naturligt att de hamnar i fokus. Varför kan Arla inte betala mer? Och hur påverkar världsmarknaden ersättningen till våra svenska mjölkbönder?

Marknadsekonomi och omvärlden styr
Enligt Jerker Nilsson som är professor i företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet är det inte så enkelt som att beskylla Arla för det som pågår. Mjölkmarknaden är global och påverkas av en marknadsekonomi där utbud och efterfrågan styr. Det är flera faktorer i vår omvärld och därmed världsmarknadspriset som avgör hur mycket Arla kan betala sina bönder. De viktigaste faktorerna till de senaste årens låga mjölkpriser är enligt Jerker Nilsson:

• EU:s slopade mjölkkvotssytem 2015
Mjölkkvotssystemet innebar att varje land hade tillåtelse att producera en viss volym mjölk. Efter slopningen är det fritt fram och det är framförallt länder där produktionskostnaderna är låga som har utökat sin export. Följden har blivit pressade mjölkpriser.

• Krim-kriget
Sanktionerna mot Ryssland har lett till motsanktioner, som till exempel innefattar mjölk. Den mjölk som skulle exporterats till Ryssland går istället ut på andra marknader, vilket leder till pressade priser.

• Kinas minskade import av nyazeeländsk mjölk
Kina som är en stor importör av nyazeeländsk mjölk har minskat sin import. Det leder till ett mjölköverskottsom även det leder till pressade priser.

Det finns idag ett mjölköverskott i Sverige, och en stor del av den mjölk som exporteras gör det i form av mjölkpulver. Mjölkpulver är för övrigt den största exportvaran när det gäller mjölkprodukter. De företag som köper mjölkpulver bryr sig enligt Jerker Nilsson inte om var pulvret är tillverkat.
– Det är bara priset som styr.

Återhämtning med ökade mjölkpriser
Sedan årsskiftet har det skett en viss återhämtning, till följd av en ökad efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter i såväl Europa, USA som i vissa tillväxtmarknader. Arla har höjt mjölkpriset med 42 % de senaste 12 månaderna. I ett pressmeddelande säger Arla Foods koncernchef Peter Tuborgh att ”vi förväntar oss att den positiva prisutvecklingen ska fortsätta, och räknar med att behålla denna höga nivå under resten av året”.

I LRF:s senaste Lantbruksbarometern finns det en ökad optimism bland mjölkbönderna. Den upplevda lönsamheten i år jämfört med förra året visar på en ökning med 82 procentenheter. Prognosen för våren 2018 visar på ett ökat lönsamhetsindex med hela 45 procentenheter. För att komma tillrätta med det överlag låga mjölkpriset måste det dock till politiska beslut, enligt Jerker Nilsson.
– Svenska bönder har ett för högt kostnadstryck. Det som bör ses över från politiskt håll är djurvälfärdslagstiftningen, extrapriser på gödning och högt pris på dieselolja. Dessutom ser jag en viss oro inför ett eventuellt införande av transportskatter, säger Jerker Nilsson.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Byggindustrin ännu inte påverkad av bomarknad på nedgång

Vid slutet av 2016 hade konkurserna i byggbranschen ökat med 10 %. Under 2017 ökade konkurserna med precis lika mycket. Enligt UC visade sex månader under 2017 ett ökat antal företagskonkurser. Ser man till 2016 visade bara en av tolv månader ökade konkurser. Tittar man däremot på årets två första månader sjunker antal företagskonkurser med 16 %.

– 2016 sjönk konkurserna i nästan alla branscher. 2017 är det helt tvärtom. De tänkbara anledningarna är många. Förutom bedrägerifaktorn tror vi att övergången av arbetskraft från ROT-sektorn till större anläggningsarbeten inom byggbranschen spelar in. Men tittar vi på utvecklingen under årets två första månader indikerar den en positiv riktning, säger Richard Damberg.

ROT-avdraget en anledning
På Sveriges Byggindustrier tror man också att ROT-avdraget kan vara en anledning till fjolårets ökade konkurser i byggbranschen.

– Förändringen i ROT-avdraget kan ha lett till att många mindre företag har slagits ut. För övrigt är ju konkurserna en del av en fungerande marknad, vissa företag slås helt enkelt ut eftersom de inte är tillräckligt effektiva, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han tror däremot inte att normaliseringen av bostadsmarknaden har hunnit påverka konkursstatistiken.

– Det som redan är påbörjat kommer att slutföras även om vissa projekt förändras eller skjuts upp lite grann. Större tendenser kopplat till bostadsmarknaden kan vi börja se vid halvårsskiftet, säger Björn Wellhagen.

Enligt statistik från Sveriges Byggindustrier och SCB ökade konkurserna i branschen kontinuerligt mellan 2007 och 2013. ROT-avdraget dämpade antagligen uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann effekten. Den försvagade konjunktur-utvecklingen under 2012 och 2013 tillsammans med den hårdnade konkurrensen speglades i konkursstatistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2014 minskade inte konkurserna nämnvärt. Först år 2015 kunde en ordentlig nedgång på 17 % noteras. Dessvärre ökade konkurserna igen under 2016, och även under 2017. Konkurrensen inom byggindustrin är hård enligt Sveriges Byggindustrier. Rörelsemarginalen ligger på några enstaka procent och få företag har stora reserver. Förändrade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

– I genomsnitt går cirka 1 000 byggföretag i konkurs varje år och drygt 90 % av dessa är byggbolag med färre än 10 anställda, säger Björn Wellhagen.

Skulderna hos Kronofogden eskalerar
Men det är inte bara konkurserna som ökade förra året. Även skuldsaldot hos Kronofogden växte. På bara ett år, från 2016 till 2017, ökade skulderna för SNI 41–43 med ungefär 48 %. Vid årsskiftet var de sammanlagda skulderna i branschen drygt 1,7 miljarder kronor.

En del av skulderna tror Kronofogden beror på okunskap och slarv.

– Vi har upplevt en byggboom på senare år. När hjulen snurrar fort är det lätt att bli slarvig. Fåmansbolag inom bygg är ofta enmansbolag där man måste ha en bra struktur kring pappershantering, räkna rätt på jobb och inte bli lurad av andra. Ofta finns inte heller någon stor kapitalbas så det är lätt att åka på ekonomiska bakslag som blir kännbara, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.

Kronofogden har under 2017 haft ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Det handlar om att få skuldsatta bolag som används för bedrägerier i konkurs så fort som möjligt.

– Projektet omfattade 330 bolag varav många var inom bygg. Detta har sannolikt påverkat statistiken med en del konkurser, säger Max Wallenberg.

Kompetensbrist en stor utmaning
På frågan hur Sveriges Byggindustrier ser på den närmaste framtiden tror Björn Wellhagen att nyproduktionen av bostäder kommer att gå ner från en extremt hög nivå till en fortsatt hög nivå.

– Högkonjunkturen har pågått under många år och nu går den in i en lite mer neutraliserande fas. Ombyggnation av flerbostadshus kommer sannolikt att öka, och kommunerna kommer att rusta upp sina befintliga lokaler eller bygga nytt. Vi ser också att offentliga anläggningsinvesteringar kommer att öka. Investeringsmässigt kommer det att öka något under 2018 men inom andra områden än vad som skett tidigare.

Den största utmaningen för byggbranschen är i dagsläget den rådande kompetensbristen. Ur ett längre perspektiv kan Björn Wellhagen se att behovet av robotisering och digitalisering ökar om bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Efterfrågan på personal kan komma att riktas mer mot utlandet. Om företag får svårt att rekrytera personal kan de också få svårare att lämna anbud.

– Teoretiskt sett kan företag som inte har kompetensförsörjningen ordnad på sikt få problem med lönsamheten, avslutar Björn Wellhagen.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018