Så går en likvidation till

I den här guiden får du en detaljerad genomgång av hur en likvidation går till – från vad det innebär och när det kan vara aktuellt, till vilka steg som krävs för att genomföra den och vad som händer efteråt. Vi förklarar skillnaderna mellan frivillig likvidation och tvångslikvidation, likvidatorns roll samt hur tillgångar och skulder hanteras. Dessutom går vi igenom kostnader som är förknippade med likvidation, hur lång tid en likvidation tar och om det är möjligt att ångra en likvidation.

Om du stöter på ord eller begrepp som är svåra att förstå, kan du ta hjälp av vår ordlista. Där förklarar vi vanliga termer som man kan stöta på under en likvidation.

Likvidation av ett aktiebolag är en process där företaget upplöses på ett ordnat sätt. Det innebär att bolagets skulder betalas, eventuella tillgångar säljs och det överskott som återstår fördelas mellan aktieägarna innan företaget formellt upphör att existera. När likvidationen är avslutad avregistreras aktiebolaget från Bolagsverket och kan inte längre bedriva verksamhet.

Likvidation kan ske av olika anledningar. Den kan vara frivillig eller tvingande. Vid en frivillig likvidation beslutar ägarna själva om att avsluta verksamheten. Alla tillgångar ska säljas och omvandlas till likvida medel, samtliga skulder ska betalas och överskottet skiftas ut till aktieägarna. En frivillig likvidation förutsätter därmed att bolaget kan betala alla sina skulder och även kostnaderna för likvidationen.

Tvångslikvidationer beslutas av Bolagsverket eller allmän domstol. De vanligaste skälen för sådana beslut är att bolaget inte har lämnat in sin årsredovisning i föreskriven tid och att det därefter har förflutet en viss tid. Ett annat skäl är att bolaget saknar styrelse. I samband med beslut om tvångsvis likvidation förordnar Bolagsverket en likvidator. I de flesta tvångsvisa likvidationerna är bolagets skulder större än tillgångarna.

Likvidation av ett aktiebolag kan ske på två sätt, antingen som frivillig likvidation eller som tvångslikvidation. 

Frivillig likvidation

En frivillig likvidation av ett företag betyder att bolaget och dess verksamhet avvecklas efter beslut av bolagsstämman. Styrelsen eller ägaren kan föreslå en likvidator som ska sköta avvecklingen. Om styrelsen eller ägaren inte föreslår likvidator utser Bolagsverket detta. Alla tillgångar ska säljas och omvandlas till likvida medel, och alla skulder ska betalas och överskottet delas ut till aktieägarna. En frivillig likvidation förutsätter alltså att bolaget kan betala alla sina skulder och även kostnaderna för likvidationen. Om det inte kan ske är likvidatorn ansvarig för att ansöka om konkurs av bolaget vid tingsrätten.

Tvångslikvidation

Tvångslikvidationer beslutas av Bolagsverket eller allmän domstol. De vanligaste skälen för sådana beslut är att bolaget inte har lämnat in sin årsredovisning i tid och att det därefter har gått en viss tid. Ett annat skäl är att bolaget saknar styrelse. När Bolagsverket beslutar om tvångsvis likvidation förordnar man även en likvidator. Vid de flesta tvångsvisa likvidationerna är bolagets skulder större än tillgångarna. Eftersom det då inte finns några förutsättningar för att genomföra en likvidation, ansöker likvidatorn om att tingsrätten ska försätta bolaget i konkurs.

På Bolagsverket finns mer utförlig information om frivillig likvidation och tvångslikvidation.

För att förstå när likvidation kan vara den bästa lösningen är det viktigt att känna till skillnaderna mellan likvidation, konkurs och företagsrekonstruktion. Genom att förstå dessa alternativ kan företagare göra en mer informerad bedömning av vilken väg som är mest lämplig för deras företag när de står inför ekonomiska svårigheter. Här är en översikt över de tre processerna:

• Likvidation: När ett företag ska avvecklas trots att det inte har ekonomiska problem sker det genom en frivillig likvidation. En likvidator säljer tillgångarna, betalar skulderna och delar ut eventuellt överskott till aktieägarna. En likvidation kan också ske tvingande genom beslut av Bolagsverket eller allmän domstol, exempelvis om bolaget saknar styrelse eller inte har lämnat in sin årsredovisning.

• Konkurs: När ett företag inte kan betala sina skulder i rätt tid och denna oförmåga inte endast är tillfällig kan det försättas i konkurs. Beslutet fattas av tingsrätten efter ansökan från företaget eller en borgenär. En konkursförvaltare tar över bolagets tillgångar, säljer dem och fördelar pengarna till fordringsägarna. Efter konkursen upphör företaget. Behöver du mer information om vad konkurs innebär? Då kan du läsa vår guide om konkurs.

• Rekonstruktion: Företag med ekonomiska svårigheter men med livskraft kan undvika konkurs genom en företagsrekonstruktion. En rekonstruktör hjälper till att omförhandla skulder och stabilisera ekonomin. Målet är att återgå till lönsamhet och rädda verksamheten. Behöver du mer information för att förstå om företagsrekonstruktion är ett alternativ för ditt företag? Du hittar mer information i vår guide om rekonstruktion.

Det finns flera olika scenarier för när ett företag med fördel kan likvideras. Här nedanför tar vi upp några exempel när man kan fundera på att ansöka om likvidation av sitt bolag. Alla exempel nedan förutsätter dock att företaget kan betala alla sina skulder.

• Verksamheten är inte längre lönsam

  Om företaget har långvariga lönsamhetsproblem och inte ser någon tydlig väg tillbaka till stabil ekonomi, kan likvidation vara ett bättre alternativ än att fortsätta driva verksamheten med förluster.

• Ägarna vill avsluta bolaget

  Om aktieägarna inte längre vill eller kan driva företaget – exempelvis på grund av pensionering, ändrade affärsplaner eller att bolaget inte längre behövs – kan en frivillig likvidation vara en smidig lösning.

• Bolaget saknar framtida affärsmöjligheter

  Om marknaden har förändrats och bolagets affärsmodell inte längre är hållbar, kan det vara klokt att avveckla verksamheten innan ekonomiska problem uppstår.

• Ägarkonflikter 

  Om det uppstår oenighet mellan delägare som gör det svårt att fortsätta driva företaget, kan en likvidation vara en lösning för att dela upp eventuella tillgångar och avsluta verksamheten på ett ordnat sätt.

• Bolaget är vilande och används inte

  Om bolaget inte längre bedriver någon verksamhet men ändå medför administrativa kostnader och rapporteringsskyldigheter, kan likvidation vara ett effektivt sätt att undvika onödiga utgifter.

En frivillig likvidation och en tvångslikvidation har olika förfaranden och går därmed igenom olika steg. Här redogör vi för steg för steg för såväl frivillig likvidation som tvångslikvidation.

Frivillig likvidation steg för steg

1. Bolagsstämman beslutar om likvidation
Ett aktiebolag kan endast sättas i frivillig likvidation genom ett formellt beslut på en bolagsstämma. För att beslutet ska gälla krävs en enkel majoritet, att förslaget stöds av mer än hälften av totala antalet röster. Likvidationen träder omedelbart i kraft om bolagsstämman inte har beslutat om något annat. Detta datum får i så fall inte sättas senare än den första dagen på det närmast följande räkenskapsåret.

2. Anmälan till Bolagsverket
Vid frivillig likvidation av ett aktiebolag måste en anmälan skickas till Bolagsverket med följande uppgifter:

• Bolagsstämmans beslut: Protokoll från stämman med beslut om likvidation, datum för beslut och eventuell starttidpunkt för likvidationen.

• Förslag på likvidator: Förslag på likvidator inklusive namn, adress och personnummer, samt en skriftlig försäkran från den föreslagna likvidatorn.

• Bolagets uppgifter: Företagsnamn, organisationsnummer och uppgifter om styrelse och andra befattningshavare.

• Betalning av avgift: Avgift enligt Bolagsverkets prislista som finns på deras webb.

• Inlämning: Anmälan skickas digitalt eller via post till Bolagsverket.

3. Likvidatorn tar över och avvecklar företaget
När likvidationen är registrerad utses en likvidator som ersätter styrelsen och den verkställande direktören. Likvidatorn är firmatecknare och har rätt att skriva under i företagets namn. Likvidatorns uppgifter inkluderar bland annat att:

• Sälja bolagets tillgångar och omvandla dem till likvida medel

• Betala av bolagets skulder

• Hantera eventuella rättsliga åtaganden

• Upprätta och lämna in årsredovisningar under likvidationen

• Upprätta en slutredovisning

När likvidatorn har avslutat arbetet och bolagets skulder är betalda skiftas eventuellt kvarvarande kapital ut till aktieägarna. Därefter avregistreras bolaget, och det upphör att existera.

Tvångslikvidation – steg för steg

Tvångslikvidation kan inledas av Bolagsverket, styrelsen, aktieägare, borgenärer eller andra med intresse i bolaget.

1. Initiativ till tvångslikvidation
Tvångslikvidation kan inledas av Bolagsverket, styrelsen, aktieägare, borgenärer eller andra med intresse i bolaget.

2. Föreläggande om likvidation
Bolagsverket inleder ett ärende om tvångslikvidation genom att skicka ett likvidationsföreläggande till aktiebolaget. Föreläggandet anger vilka brister som måste åtgärdas och inom vilken tidsfrist. Det delges bolaget och kungörs i Post- och Inrikes Tidningar för att även aktieägare och borgenärer ska informeras. Dessa kan lämna skriftliga yttranden senast sista svarsdagen. 

3. Avgift för tvångslikvidation
Om Bolagsverket initierar tvångslikvidationen på grund av brister som exempelvis obehörig styrelse eller avsaknad av revisor, måste bolaget betala en avgift. På Bolagsverkets webb finns information om vilken avgift som gäller.

4. Åtgärda brister för att undvika likvidation
Bolaget måste åtgärda de angivna bristerna senast den sista svarsdagen för att undvika likvidation. Anstånd ges inte.

5. Beslut om likvidation
Om bristerna inte åtgärdas beslutar Bolagsverket om tvångslikvidation, och beslutet träder i kraft omedelbart. En likvidator utses för att hantera avvecklingen av bolaget.

Ett aktiebolag kan likvideras antingen frivilligt genom beslut av bolagsstämman eller tvångsvis genom beslut av Bolagsverket eller domstol.

Frivillig likvidation – beslut av bolagsstämman

Vid frivillig likvidation beslutar bolagsstämman att bolaget ska upplösas. För beslut krävs vanligtvis enkel majoritet, att förslaget stöds av mer än hälften av totala antalet röster. Styrelsen eller aktieägarna tar fram ett förslag som ska ange:

• Skälen till likvidationen och möjliga alternativ

• Från vilket datum som likvidationen ska gälla

• Beräknad tidpunkt och storlek på skiftet

• Eventuellt förslag på likvidator

Beslutet anmäls till Bolagsverket, som registrerar och kungör det. Likvidatorn tar över styrelsens ansvar och avvecklar bolaget.

Tvångslikvidation – beslut av Bolagsverket eller domstol

Vid tvångslikvidation kan Bolagsverket eller en domstol besluta att bolaget ska upplösas om det bryter mot lagkrav, exempelvis om:

• Bolaget saknar styrelse eller behörig revisor

• Årsredovisning inte skickats in i tid

• Aktiekapitalet sjunkit under det lagstadgade kravet

Vid tvångslikvidation utses en likvidator för att avveckla bolaget och betala eventuella skulder.

Vid en likvidation av ett företag avvecklas verksamheten och alla tillgångar och skulder hanteras enligt en fastställd process. En utsedd likvidator ansvarar för att sälja företagets tillgångar, betala skulder och avsluta bolagets verksamhet innan det avregistreras från Bolagsverket.

Hur hanteras företagets tillgångar vid en likvidation?

Vid både frivillig likvidation och tvångslikvidation säljs företagets tillgångar, exempelvis fastigheter, inventarier, varulager och immateriella rättigheter. Intäkterna från försäljningen används för att betala skulder och täcka likvidationskostnader. Om det finns ett överskott efter att alla skulder har betalats, delas detta ut till aktieägarna genom en skiftesutdelning.

Hur hanteras företagets skulder vid en likvidation?

Vid likvidation regleras företagets skulder med de medel som genereras från försäljningen av företagets tillgångar. När skulderna är betalda, fördelas eventuella kvarvarande tillgångar till aktieägarna. Om skulderna överstiger tillgångarna kan likvidationen inte genomföras. Då ansöker likvidatorn i stället om konkurs hos tingsrätten för att hantera den ekonomiska situationen.

Vid en likvidation påverkas anställda genom uppsägning på grund av arbetsbrist. Om det finns ett kollektivavtal måste detta följas före lagens regler. Om det inte finns något kollektivavtal gäller reglerna i LAS (lagen om anställningsskydd). En frivillig uppsägning kan ske genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, men det är viktigt att följa uppsägningstid och varselkrav.

Arbetsgivaren måste följa gällande varselkrav och uppsägningstid. Anställda kan ibland erbjudas omplacering inom företaget om det finns en pågående verksamhet. En frivillig uppsägning kan ske genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, men det är viktigt att villkoren tydligt regleras.

När ett företag går igenom likvidation kan det uppstå olika kostnader. Det är viktigt att ha koll på dessa för att kunna planera för hela processen och undvika oväntade utgifter. Här går vi igenom de vanligaste kostnaderna vid likvidation.

• Likvidatorns arvode
  En av de största kostnaderna vid likvidation är likvidatorns arvode. Likvidatorn ansvarar för att avsluta företagets verksamhet, sälja tillgångar och betala skulder. Arvodet kan variera beroende på företagets storlek och komplexitet. 

• Bolagsverkets avgifter
  Bolagsverket tar ut en avgift för att ansöka om frivillig likvidation. Dessutom tillkommer en avgift om man beslutar att ångra likvidationen och återupptar verksamheten samt för att kalla på okända borgenärer.

• Avslut av avtal och kontrakt
  Under likvidationen behöver företaget avsluta sina avtal, såsom hyreskontrakt, leverantörsavtal och anställningsavtal. Om det finns några åtaganden som inte kan fullföljas, kan detta medföra kostnader för att avsluta kontrakt i förtid eller betala för eventuella uppsägningstider.

• Skatter och avgifter
  Vid en företagslikvidation kan det uppstå kostnader för obetalda skatter och avgifter. Företaget måste säkerställa att alla skatter är betalda, inklusive moms, arbetsgivaravgifter och andra löpande skatter.

• Rättsliga kostnader
  Om det uppstår rättsliga tvister under likvidationen, till exempel i samband med skuldhantering eller tvist med anställda, kan det uppkomma ytterligare kostnader för juridisk rådgivning och eventuella rättsprocesser.

• Administrativa kostnader
  Under likvidationen måste företaget göra en slutredovisning och avsluta sina böcker. Kostnader för redovisningstjänster och revisorer kan tillkomma för att säkerställa att allt görs korrekt enligt gällande regler. Företaget kan också behöva betala administrativa avgifter för att avveckla bankkonton, avsluta företagsregistreringar och slutföra övriga administrativa uppgifter.

En likvidation av ett aktiebolag tar vanligtvis mellan 7 och 9 månader. En av de främsta anledningarna till detta är den kallelse på okända borgenärer som måste genomföras innan likvidationen avslutas. Bolagsverket ansvarar för att skicka ut kallelsen, och kallelsetiden är 6 månader. Under denna period kan borgenärer anmäla sina krav på företaget.

Utöver kallelsen krävs att en bolagsstämma hålls och att Bolagsverket handlägger alla dokument och ansökningar, vilket kan förlänga processen. Om företaget har många tillgångar, pågående avtal eller oreglerade skulder, kan det också påverka likvidationens längd.

Kan jag påskynda en likvidation?

Det går inte att direkt påskynda en likvidation av ett aktiebolag, men det finns åtgärder som kan underlätta processen och minska onödig tidsförlust. Genom att själv identifiera och betala skulder samt sälja företagets fasta tillgångar i god tid, kan du hjälpa till att effektivisera likvidationen och se till att den inte tar längre tid än nödvändigt. Se dessutom till att bolagets bokföring och dokumentation är i ordning.

Ja, det är möjligt att ångra en likvidation så länge den inte är fullständigt genomförd. Beslutet att avbryta likvidationen fattas av bolagsstämman, och för att återuppta verksamheten måste en ansökan skickas till Bolagsverket.

En likvidation kan avbrytas i följande situationer:

• Vid frivillig likvidation – bolagsstämman kan besluta att återuppta verksamheten.

• Om domstol beslutat om likvidation på grund av kapitalbrist men bolaget nu uppfyller kraven.

För att stoppa en pågående likvidation måste likvidatorn anmäla till Bolagsverket att likvidationen upphör och att företaget återgår till normal verksamhet. Om bolaget redan har avregistrerats är det däremot för sent att ångra likvidationen, och en ny verksamhet måste startas i stället.

När du överväger om du ska likvidera eller sälja ditt bolag, finns det flera faktorer att ta hänsyn till.

• Att sälja bolaget innebär att verksamheten kan fortsätta under en ny ägare, vilket kan ge dig en ekonomisk ersättning och bevara kundrelationer. Nackdelen är att det kan vara svårt att hitta en köpare och att du kan behöva vara transparent om företagets ekonomi och eventuella skulder.

• Att likvidera bolaget innebär en ordnad avveckling där alla tillgångar säljs och skulder betalas innan företaget avregistreras. Fördelen är att du helt avslutar ditt ansvar för bolaget, men processen kan vara tidskrävande och innebära vissa kostnader.

Vilket alternativ som är bäst beror på ditt företags situation och dina mål. Om du har en lönsam verksamhet kan en försäljning vara mest fördelaktig, medan en likvidation passar bättre för bolag som inte längre är aktiva.

Under en likvidation tar likvidatorn över ansvaret för att genomföra avvecklingen av företaget. Styrelsens och vd:ns behörighet förloras när likvidatorn utses. Likvidatorn ansvarar för att upprätta skatte- och inkomstdeklarationer, även för tiden före likvidationen. Styrelse och vd måste redovisa sin förvaltning innan likvidationen och presentera årsredovisningen på bolagsstämma. Styrelsen och vd är ansvariga för företagets skatter och skulder fram till likvidatorns tillsättning. Vidare kan styrelse och vd åläggas personligt ansvar för obetalda skulder till det allmänna.

Styrelsens och vd:s ansvar vid likvidation

• Styrelsen och vd är ansvariga för företagets skatter och skulder fram till dess att likvidatorn tillsätts.

• De måste redovisa sin förvaltning innan likvidationen genom en avgångsredovisning.

• Om skatter och avgifter inte har betalats i tid, kan styrelse och vd bli personligt ansvariga för obetalda skulder till det allmänna.

Likvidatorns ansvar

• Likvidatorn övertar styrelsens och vd:s uppgifter och ansvarar för att genomföra likvidationen.

• Det inkluderar att upprätta skatte- och inkomstdeklarationer, även för den period som föregick likvidationen.

• Likvidatorn ska även fördela bolagets tillgångar, betala skulder och ansöka om avregistrering.

Företagets rörelse får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig avveckling av verksamheten eller för att de anställda ska få skälig tid på sig att skaffa sig ny anställning.

Du har möjlighet att ångra likvidationen. En förutsättning för att ångra likvidationen är att det handlar om en frivillig likvidation. Du kan läsa mer om detta i Kapitel 11. Kan man ångra en likvidation?

När en likvidation är genomförd och Bolagsverket har godkänt likvidatorns slutredovisning, avregistreras aktiebolaget och upphör att existera som juridisk person.

Om det finns ett överskott efter att skulderna reglerats, delas det ut till aktieägarna genom en skiftesutdelning. När alla krav är uppfyllda och bolaget avregistreras, utfärdar Bolagsverket ett registreringsbevis som bekräftar att likvidationen är avslutad.