Så går en konkurs till

I den här guiden kommer vi att ge en detaljerad genomgång av hur en konkurs går till, från att förklara vad en konkurs innebär och att identifiera tecken på ekonomiska problem till hur en ansökan går till och vad som händer efteråt. Vi kommer att förklara vanliga misstag som företagare gör, ägarens ansvar, hur man kan undvika framtida konkurs och annan viktig information. 

Om du stöter på ord eller begrepp som är svåra att förstå, kan du ta hjälp av vår ordlista. Där förklarar vi vanliga termer som man kan stöta på under en konkurs.

En konkurs innebär att ett företag som har ekonomiska problem och inte kan betala sina skulder avvecklas. Ansökan kan göras av företagets företrädare eller av en borgenär. Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare som tar över företagets tillgångar och betalar skulder i den mån det går. Verksamheten avvecklas och bolaget upplöses. Om företaget har lönsam verksamhet kan konkursförvaltaren sälja hela eller delar av den till en ny ägare, som driver verksamheten vidare i ett nytt företag. 

Konkursprocessen inleds när en ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten. Företagets tillgångar säljs och intäkterna från försäljningen fördelas mellan borgenärerna i ett utdelningsförslag enligt förmånsrättslagen. 

Det är viktigt att kunna identifiera tecken på ekonomiska problem tidigt för att kunna vidta åtgärder innan en konkurs är oundviklig. Här är några vanliga tecken på att ett företag kan vara på väg mot konkurs:

• Obetalda fakturor
  Om företaget har svårt att betala sina fakturor i tid kan detta vara ett varningstecken. Det är viktigt att hålla koll på fakturor och betalningar för att se om det finns några mönster.

• Brist på likviditet
  Ett företag som har svårt att betala sina kortsiktiga skulder kan snabbt hamna i svårigheter. Om företaget inte har tillräckligt med pengar för att täcka löpande utgifter kan det vara ett tecken på att företaget är på väg att gå i konkurs.

• Ökande skulder
  Om skulderna växer snabbare än företagets intäkter och betalningsförmågan försämras kan det vara ett tecken på att ekonomin är ohållbar. Företag i denna situation kan ha svårt att få nya krediter eller lån, vilket förvärrar likviditetskrisen.

• Förlorade kunder eller minskad försäljning
  En kraftig nedgång i försäljning eller förlorade kunder kan också vara en varning. Det kan bero på externa faktorer eller interna problem inom företaget, men det är en signal om att ekonomin inte är stabil.

• Stagnation eller minskad lönsamhet
  Om ett företag har svårt att generera vinst under en längre tid eller om lönsamheten snabbt försämras, kan det tyda på strukturella problem. Detta kan bero på ineffektiv verksamhetsstyrning, ökade kostnader eller bristande anpassning till marknaden. Om problemen inte åtgärdas kan det leda till allvarliga ekonomiska svårigheter och i värsta fall konkurs.

För att förstå när konkurs kan vara den bästa lösningen är det viktigt att känna till skillnaderna mellan konkurs, företagsrekonstruktion och likvidation. Genom att förstå dessa alternativ kan företagare göra en mer informerad bedömning av vilken väg som är mest lämplig för deras företag när de står inför ekonomiska svårigheter. Här är en översikt över de tre processerna:

• Konkurs
  När ett företag inte kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig kan det försättas i konkurs. Beslutet fattas av tingsrätten efter ansökan från företaget eller en borgenär. En konkursförvaltare tar över bolagets tillgångar, säljer dem och fördelar pengarna till fordringsägarna. Efter konkursen upphör företaget.

• Rekonstruktion
  Företag med ekonomiska svårigheter men med livskraft kan undvika konkurs genom en företagsrekonstruktion. En rekonstruktör hjälper till att omförhandla skulder och stabilisera ekonomin. Målet är att återgå till lönsamhet och rädda verksamheten. Behöver du mer information för att förstå om företagsrekonstruktion är ett alternativ för ditt företag? Du hittar mer information i vår Guide om rekonstruktion.

• Likvidation
  När ett företag ska avvecklas trots att det inte har ekonomiska problem sker det genom en frivillig likvidation. En likvidator säljer tillgångarna, betalar skulderna och delar ut eventuellt överskott till aktieägarna. En likvidation kan också ske tvångsvis genom beslut av Bolagsverket eller domstol, exempelvis om bolaget saknar styrelse eller inte har lämnat in sin årsredovisning. Behöver du mer information om vad likvidation innebär? Då kan du läsa vår Guide om likvidation som förklarar mer om processen och när det kan vara aktuellt.

Både företagaren själv och borgenärer kan ansöka om att försätta ett företag i konkurs. Här går vi igenom de olika aktörerna som kan ansöka om konkurs och vad som gäller i varje situation:

1. Företagaren
   Om ett företag inte kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig, kan företagaren ansöka om konkurs. Detta kallas en frivillig konkurs. Företagsägaren gör en ansökan till tingsrätten om att avveckla företaget under kontrollerade former och säkerställa att tillgångarna används för att betala av skulderna.

2. Borgenärer
   Borgenärer, som leverantörer, långivare eller andra fordringsägare, kan också ansöka om konkurs om företaget inte betalar sina skulder i tid. Sådana sökanden måste dock kunna styrka att företaget är insolvent, det vill säga att betalningsoförmågan inte endast är tillfällig. Det finns vissa presumtionsregler i konkurslagen, till exempel att företaget saknar utmätningsbara tillgångar, enligt vilka företaget måste styrka att det är solvent för att undvika en konkurs. Ansökan skickas till tingsrätten som gör en bedömning och beslutar om konkursen ska beviljas.

3. Skatteverket
   Om ett företag misslyckas med att betala sina skatter eller andra offentliga avgifter kan Skatteverket ansöka om konkurs. Detta sker ofta när det är uppenbart att företaget inte kan betala sina skulder, och det är en åtgärd för att säkerställa att skattebetalningar och andra offentliga avgifter blir reglerade.

Att ansöka om konkurs är en process som regleras i konkurslagen och som kräver noggrant övervägande. Här går vi igenom de viktigaste stegen för hur du som företagare eller borgenär ansöker om konkurs:

1. Bedöm om konkurs är nödvändigt
   Innan du ansöker om konkurs är det viktigt att noggrant överväga om konkurs är den bästa lösningen. Om ditt företag lider av betalningsproblem och inte kan betala sina skulder när de förfaller kan det vara aktuellt att försättas i konkurs. Men innan du går vidare, överväg om det finns andra alternativ som företagsrekonstruktion eller omstrukturering som kan rädda verksamheten. 

2. Ansökan om konkurs
   För att ansöka om konkurs måste en konkursansökan lämnas in till tingsrätten. Detta kan göras antingen av företaget självt, som en frivillig konkurs, eller av en borgenär. För att ett företag ska kunna försättas i konkurs måste det vara insolvent, vilket innebär att företaget varaktigt inte kan betala sina skulder när de förfaller. Om företaget förväntar sig att kunna betala sina skulder genom snart inkommande medel, kan konkursen undvikas. Om en borgenär ansöker om konkurs, måste denne styrka att företaget är insolvent.

3. Tingsrättens beslut om konkurs
   När en konkursansökan har inkommit beslutar tingsrätten om företaget ska försättas i konkurs. Om ansökan beviljas, utses en konkursförvaltare som tar över företagets tillgångar och verksamhet. Konkursförvaltaren ansvarar för att sälja tillgångarna och fördela medlen till fordringsägarna. 

När en konkursansökan har lämnats in och tingsrätten har fattat beslut om konkurs, inleds konkursförfarandet. Här går vi igenom vad som händer efter en konkursansökan och de steg som följer.

1. Tingsrättens beslut om konkurs
   När tingsrätten har mottagit en konkursansökan, fattar den beslut om företaget ska försättas i konkurs. Om ansökan beviljas, utses en konkursförvaltare som tar över företagets tillgångar och skulder. Konkursförvaltaren är ansvarig för att hantera företaget och dess ekonomi under hela konkursprocessen. Förvaltaren säljer företagets tillgångar och fördelar medlen till borgenärerna.

2. Konkursförvaltarens åtgärder
   När tingsrätten fattat beslut om konkurs, kommer konkursförvaltaren omedelbart att ta över kontrollen över företagets verksamhet. Förvaltaren säkerställer att alla tillgångar är inventerade och börjar sedan sälja av dessa tillgångar samt driva in utestående kundfordringar. Förvaltare undersöker också om det har skett några utbetalningar före konkursen som kan återvinnas till konkursboet enligt konkurslagen. En del av förvaltarens arbete är även att undersöka om företagsledningen har gjort något felaktigt eller oegentligt som kan leda till ansvar för företagsledare. I sådana fall är förvaltaren skyldig att skicka en underrättelse om det till Ekobrottsmyndigheten.

3. Försäljning av tillgångar
   En av de första åtgärderna efter att en konkurs har inletts är att konkursförvaltaren säljer företagets tillgångar. Detta kan omfatta allt från fastigheter och maskiner till inventarier och eventuella immateriella tillgångar som varumärken eller patent. Syftet med denna försäljning är att generera medel som kan användas för att betala företagets skulder. 

4. Kommunikation med borgenärerna
   Under hela konkursförfarandet kommer konkursförvaltaren att hålla borgenärerna informerade om processen. Borgenärerna kan vara leverantörer, långivare eller andra fordringsägare som företaget är skyldigt pengar. Om det finns tillräckligt med medel från försäljningen av tillgångar kan borgenärerna få en utdelning, som fördelas enligt förmånsrättslagen beroende på prioritering av deras fordringar.

När ett företag går i konkurs, följer processen en fastställd ordning. Här går vi igenom de viktigaste stegen i konkursförfarandet, så att du som företagare eller borgenär förstår vad som händer efter konkursbeslutet och vilka åtgärder som vidtas under processen.

1. Konkursbeslutet
   Efter att tingsrätten fattat beslut om att försätta företaget i konkurs, inleds den praktiska hanteringen. Först sker uppsägning av anställda, beräkning av lönegarantiersättning och kontakt med fackföreningar. Konkursförvaltaren sammanställer de dokument som behövs för bouppteckningen och påbörjar försäljningen av företagets tillgångar. Även underlag för förvaltarberättelsen inhämtas. 

2. Konkursbouppteckning
   En bouppteckning upprättas för att skapa en fullständig förteckning över företagets tillgångar och skulder. Bouppteckningen ger en översikt över alla tillgångar och skulder som ingår i konkursen.

3. Bouppteckningssammanträde
   Ungefär 6–8 veckor efter konkursbeslutet hålls ett sammanträde hos konkursförvaltaren för att gå igenom bouppteckningen. Under detta möte ska företagets företrädare under straffansvar bekräfta bouppteckningens riktighet. Konkursförvaltaren har också en möjlighet att begära att företrädaren ska beediga konkursbouppteckningen under ett edgångssammanträde vid tingsrätten. Detta kan bli aktuellt om företrädaren inte inställer sig hos förvaltaren.

4. Förvaltarberättelse
   Konkursförvaltaren ska inom sex månader från konkursdagen lämna en förvaltarberättelse till tingsrätten om orsaken och tidpunkten för gäldenärens obestånd, hur bokföringen är skött och om det har förekommit återvinningsbara rättshandlingar. Förvaltarberättelsen innehåller även information om det har förekommit någon olaglig värdeöverföring eller om någon är skadeståndsskyldig enligt till exempel aktiebolagslagen om konkursgäldenären är ett aktiebolag.

5. Halvårsberättelse
   En halvårsberättelse innehåller vilka åtgärder konkursförvaltaren har vidtagit under det senaste halvåret. Om konkursen pågår längre lämnar konkursförvaltaren en halvårsberättelse var sjätte månad. Den första halvårsberättelsen ska innehålla en redogörelse för vidtagna åtgärder och vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas. Efterföljande halvårsberättelser ska även inkludera en prognos för när konkursen förväntas avslutas.

6. Avslutning av konkursen
   En konkurs kan avslutas endera genom att tingsrätten fastställer ett utdelningsförslag eller avskriver konkursen på grund av att tillgångarna inte täcker konkurskostnaderna.

Konkursförvaltaren är en central aktör i konkursprocessen och har ansvar för att säkerställa en rättvis fördelning av tillgångar, skydda borgenärernas intressen och avsluta företaget på ett professionellt sätt. Här är en översikt av konkursförvaltarens viktigaste uppgifter:

1. Hantering av företagets tillgångar
   En av de första åtgärderna för konkursförvaltaren är att ta kontroll över företagets tillgångar, inklusive fastigheter, inventarier, bankkonton och bokföring. Förvaltaren ser till att dessa tillgångar inte förloras eller minskar i värde under konkursförfarandet. Förvaltaren ska sälja tillgångarna för att skapa medel som kan användas för att betala av skulderna. Om det finns potentiella köpare kan hela eller delar av verksamheten säljas.

2. Kommunikation med borgenärer
   Konkursförvaltaren ansvarar för att informera borgenärerna om konkursens framsteg och hur deras krav behandlas. En viktig uppgift är att säkerställa att borgenärernas fordringar hanteras enligt rätt prioritetsordning enligt förmånsrättslagen.

3. Kommunikation med anställda
   Förvaltaren har också en central roll i kommunikationen med de anställda. Detta inkluderar att hantera uppsägningar, informera om lönegaranti och ge de anställda korrekt information om deras rättigheter under konkursen. 

4. Information till myndigheter
   Konkursförvaltaren är skyldig att höra Tillsynsmyndigheten i konkurser om viktigare frågor, till exempel om konkursboet avser att väcka talan vid domstol. 

5. Undersökning av rättshandlingar
   Konkursförvaltaren undersöker utbetalningar som har skett viss tid före konkursen i syfte att utreda om det finns förutsättningar att rikta återvinningskrav mot mottagarna. Så kan ske till exempel om någon borgenär har blivit otillbörligt gynnad framför andra borgenärer.

   Om förvaltaren finner att någon kan misstänkas för brott mot borgenärer, till exempel bokföringsbrott eller oredlighet mot borgenärer, är han eller hon skyldig att skicka en underrättelse om det till Ekobrottsmyndigheten.

Vid en konkurs är hanteringen av företagets tillgångar och skulder avgörande för hur medlen ska fördelas mellan borgenärerna. I denna process ansvarar konkursförvaltaren för att säkerställa en korrekt och rättvis fördelning. Här förklarar vi vad som händer med tillgångar och skulder vid konkurs:

Tillgångar vid konkurs

Företagets tillgångar omfattar alla resurser som har ekonomiskt värde. Det kan inkludera fastigheter, maskiner, lager, fordon, samt immateriella tillgångar som exempelvis varumärken och patent. När konkursen inleds ansvarar konkursförvaltaren för att sälja dessa tillgångar för att samla in pengar som används för att betala av företagets skulder. 

Skulder vid konkurs

Företagets skulder kan vara både kort- och långfristiga som leverantörsskulder, lån, skatter och andra förpliktelser. Vid konkursförfarande är det viktigt att förstå hur skulderna ska betalas. Borgenärerna får betalt baserat på en specifik prioriteringsordning enligt förmånsrättslagen. 

Prioritering av skulder vid konkurs

I samband med en konkurs finns det en tydlig struktur för hur skulder vid konkurs ska hanteras. Prioriteringsordningen regleras i förmånsrättslagen. Här är den vanliga prioriteringsordningen för skulder vid konkurs:

1. Särskild förmånsrätt – skulder som har säkerhet, exempelvis pant i fastigheter eller annan egendom samt företagshypotek.

2. Allmän förmånsrätt – här ingår bland annat kostnader för att försätta gäldenären i konkurs, redovisningskonsulter och revisorers fordringar för arbete utfört viss tid före konkursen. 

3. Oprioriterade fordringar – övriga skulder som inte har någon specifik säkerhet och som betalas sist i processen, i allmänhet Skatteverket och leverantörer.

Vid konkurs påverkas inte bara företagets ägare utan även de anställda. Här förklarar vi de viktigaste rättigheterna för anställda i samband med konkurs:

• Lönegaranti vid konkurs
  En av de mest centrala rättigheterna för anställda är rätten till lönegaranti. Om ett företag går i konkurs och inte kan betala sina anställda kan konkursförvaltaren besluta om lönegaranti. Detta täcker delar av de obetalda lönerna samt semesterersättning och uppsägningslön. Om du vill ha mer information om lönegaranti kan du läsa vår guide.

• Uppsägning vid konkurs
  Anställda som sägs upp på grund av konkurs har rätt till uppsägningslön. Konkursförvaltaren har ansvaret att informera de anställda om deras rättigheter och säkerställa att de får den ersättning de är berättigade till.

• Arbetsvillkor under konkurs
  Under konkursen kan de anställda fortsätta att arbeta under en kort period om konkursförvaltaren bedömer att det är i borgenärernas bästa intresse. Det kan handla om att sälja tillgångar eller avsluta verksamheten på ett ordnat sätt.

En vanlig fråga bland företagare som står inför konkurs är om företaget kan räddas. I vissa fall finns det alternativ till konkurs som kan ge företaget en chans att överleva. Här är några alternativ att överväga:

Företagsrekonstruktion

Om företaget har ekonomiska problem men fortfarande har potential att vända verksamheten kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ. Detta är en juridisk process som inleds efter beslut från tingsrätten, där en rekonstruktör upprättar en plan för att återställa företagets lönsamhet.

Rekonstruktion genom konkurs

I vissa fall kan verksamheten rekonstrueras genom konkurs. Det innebär att konkursförvaltaren överlåter verksamheten till ett nytt företag, vilket också innebär att den anställda personalen kan få nya anställningar hos köparen.

Många konkursfall kan undvikas genom tidig insikt och rätt ekonomiska strategier. Här är några vanliga misstag som företagare gör när de står inför ekonomiska problem och riskerar konkurs:

• Bristande likviditetsplanering
  Ett stort misstag är att inte ha koll på företagets kassaflöde. Utan tillräckliga medel för att täcka löpande kostnader som löner, skatter och skulder, kan företaget snabbt hamna i konkurs.

• För sent agerande vid ekonomiska problem
  Att vänta för länge med att ta tag i ekonomiska svårigheter kan förvärra situationen. Det är viktigt att agera snabbt, till exempel genom att överväga företagsrekonstruktion innan skulderna hopar sig.

• Överskattning av intäkter och underskattning av kostnader
  Att inte göra realistiska bedömningar av intäkter och kostnader leder ofta till ekonomiska problem. En optimistisk budget utan verklighetsförankring kan snabbt skapa svårigheter.

• Dålig kredit- och kundhantering
  Om ett företag inte hanterar sina kunders betalningar korrekt, till exempel genom att inte följa upp sena betalningar, kan det leda till likviditetsproblem och eventuellt konkurs.

• För stor skuldsättning
  För stor skuldsättning kan skapa för stora finansiella åtaganden. Å andra sidan, för lite kapital kan begränsa företagets tillväxt och förmåga att täcka löpande kostnader.

• Bristande bokföring
  Utan korrekt bokföring är det svårt att förstå företagets verkliga ekonomiska situation. Missade varningssignaler kan förhindra tidig åtgärd mot konkurs.

• Misslyckad omstrukturering eller förändring
  Om omstruktureringar eller förändringar inte genomförs på rätt sätt kan det leda till förlust av kunder, personal och intäkter, vilket kan resultera i konkurs.

• Fokus på expansion utan stabilitet
  Att fokusera på snabb expansion utan att säkerställa stabilitet i de grundläggande verksamhetsområdena kan sätta företaget i en svår ekonomisk situation.

Vid en konkurs är ägarens ansvar i ett aktiebolag som regel begränsat till det investerade aktiekapitalet. Eftersom ett aktiebolag är en separat juridisk person påverkas normalt inte ägarens privata tillgångar. Det finns dock undantag där ägaren eller styrelsen kan bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Personligt ansvar vid kapitalbrist, skatter och skulder

Om eget kapital minskar till mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning. Om detta inte görs och verksamheten fortsätter, kan styrelseledamöter bli personligt ansvariga för bolagets skulder som uppkommer därefter. Även obetalda skatter och arbetsgivaravgifter, som var förfallna till betalning när företaget försattes i konkurs, kan leda till personligt betalningsansvar. 

Ägare som har gått i personlig borgen för lån eller tecknat privata avtal kopplade till företaget blir också direkt ansvariga för dessa skulder vid en konkurs.

Missbruk av bolagsformen och ekonomiska oegentligheter

Om ägaren medvetet döljer ekonomiska problem, driver verksamheten vidare trots obestånd eller förleder borgenärer, kan ett så kallat ansvarsgenombrott ske. Detta innebär att ägaren blir personligt betalningsskyldig för bolagets skulder.

Personligt ansvar kan även uppstå vid brott mot aktiebolagslagen, såsom förbjudna lån eller otillåtna utdelningar. Grov vårdslöshet eller ekonomiska brott kan leda till både rättsliga påföljder och personligt betalningsansvar.

När konkursen är genomförd, och de tillgångar som finns har sålts och fördelats, innebär det att det återstår att hantera de rättsliga och administrativa frågorna. Här är några viktiga aspekter att tänka på efter konkursen:

• Avslutning av företaget: När alla tillgångar har sålts och borgenärerna har fått sin utdelning, avslutas företaget formellt. Aktiebolaget avregistreras hos Bolagsverket. 

• Rätt att starta nytt företag: Det finns normalt inga hinder för en företagare att även under en pågående konkurs starta ett nytt företag.

För att undvika konkurs är det viktigt att proaktivt hantera företagets ekonomi och tidigt identifiera potentiella problem. Här är några åtgärder som kan minska risken för framtida konkurs:

• Regelbunden ekonomisk uppföljning: Följ noggrant företagets kassaflöde och ekonomiska situation. Gör regelbundna analyser och övervaka fakturor och utbetalningar för att fånga eventuella problem tidigt.

• Diversifiering av intäktskällor: För att minska risken för negativa effekter från en osäker marknad, bör företaget diversifiera sina intäktskällor och undvika att vara beroende av en enda kund eller produkt.

• Skapa en likviditetsbuffert: Bygg upp en buffert för att hantera kassaflödesproblem. Detta gör det lättare att täcka löpande kostnader under svårare perioder.

• Företagsrekonstruktion som alternativ: Om ekonomiska svårigheter uppstår tidigt, överväg att ansöka om företagsrekonstruktion i stället för att vänta tills konkurs blir oundviklig.

Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna företagare har när de står inför konkurs: